Search results

Vi ställer fem frågor till Marianne Ekdahl, tidigare student på CEC:s masterprogram i klimatstrategi. Marianne tilldelades årets Sysav-stipendium för sin masteruppsats där hon undersökt hur svensk industripolitik kan utformas för att stödja en cirkulär omställning. Varför valde du det här forskningsområdet?– Klimatfrågan får stor uppmärksamhet i dag, även om inte tillräckligt mycket görs. Men biod

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-fragor-om-cirkular-omstallning-till-prisade-marianne-ekdahl - 2025-11-16

CEC har intensifierat arbetet med analys av policyprocesser på EU-nivå och arbetar nu med att skapa en ”policy hub”. Berätta, vad är syftet? – Dels vill vi skapa en mötesplats för våra forskare där vi kan dela kunskap och hålla oss uppdaterade om vad som händer inom den gröna omställningen på EU-nivå. Vi vill främja lärande inom organisationen och inte minst underlätta för våra yngre forskare att

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/halla-dar-marianne-hall-forskningskoordinator-pa-cec - 2025-11-16

Efter ett års intensivt arbete av många involverade så är Swedish Climate Symposium, med sina närmare 400 deltagare, i mål. Nu väntar en utvärdering av konferensen, men känslan är att de flesta upplevt det som ett lyckat evenemang. För att ta pulsen under själva symposiet gjorde vi ett par korta intervjuer med några av de som var på plats. Nöjda arrangörer Josefin Madjidian är forskningskoordinato

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/roster-fran-swedish-climate-symposium - 2025-11-16

Det är viktigt att en strategi för formellt skydd av skog förhåller sig till även andra samhällsmål och åtaganden, såsom kolsänkan (klimatfrågan), rennäringens möjligheter, rekreation, med mera. Det skriver CEC:s forskare i Lunds universitets remissvar angående ”Förslag på en reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog” som tagits fram av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. "Synergier

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/remissvar-pa-forslag-om-nationell-strategi-skydd-av-skog - 2025-11-16

Med hjälp av artificiell intelligens ska vården för multisjuka äldre förbättras. Det hoppas man i ett nytt forskningsprojekt som även sätter fingret på brister i kommunikationen mellan olika vårdgivare inom kommun och region. Syftet med det aktuella forskningsprojektet är att förbättra kvaliteten på sjukvård för äldre patienter som lider av flera olika sjukdomar, så kallade multisjuka patienter. M

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ai-ska-skydda-multisjuka-aldre - 2025-11-16

Skolgårdar är en underutnyttjad resurs som borde användas aktivt som ett svar på den pågående krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, och för att stärka barns hälsa och lärande. Det menar tjugo forskare och pedagoger som i en ny kunskapssammanställning listar enkla åtgärder för att göra skolgårdar grönare – och samtidigt uppnå flera vinster för både klimatanpassning och artrikedom. Det

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/battre-halsa-bara-en-av-fordelarna-med-gronare-skolgard - 2025-11-16

Har du märkt att forskares svar på frågor om en särskild extremväderhändelse beror på klimatförändringen eller inte brukar lyda något i stil med “Det passar in i mönstret, men vi kan inte säga med säkerhet att just denna händelse blivit värre på grund av klimatförändringarna”? Väderattribution är ett nytt fenomen som håller på att ändra på detta. Klimatforskare Wilhelm May på Lunds universitet hjä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vaderattribution-klimatforskare-wilhelm-may-ger-oss-koll-pa-begreppet - 2025-11-16

Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för en annan produktmix än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”Skogens klimatnytta 2.0 – Klimatoms

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2025-11-16

En av de största utmaningarna globalt är att förse världens befolkning med mat på ett hållbart sätt. Ekologisk odling är en möjlighet, men baksidan är att den ger sämre skördar än konventionell odling. Studier ledda från Lunds universitet visar nu att skördeskillnaden mellan ekologisk och konventionell odling är mindre än man tidigare trott, men ändå klart mindre än för konventionell odling. Genom

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/potential-storre-skordar-fran-ekoodlingar - 2025-11-16

Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med ekologisk odling jämfört med på konventionella gårdar. Det är välkänt att ekologiskt jordbruk gynnar biologisk mångfald

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2025-11-16

En ny studie från Lunds universitet visar att skogar som har förstörts av bränder fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna har slocknat. Enligt de nya beräkningarna kan det ta över 40 år innan all den koldioxid som frigjordes på grund av skogsbranden i Sverige 2018 har bundits av ny skog igen. Forskningsresultaten gäller den boreala skogen som sträcker sig över det norra halvklotet fr

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogar-som-forstorts-av-brander-slapper-ut-koldioxid-langt-efter-att-lagorna-slackts - 2025-11-16

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-11-16

2022 fick världens länder ett ”Parisavtal för naturen”, det så kallade Kunming-Montréal-ramverket som förhandlades fram under toppmötet COP15 i Kanada. Nu är det snart dags för uppföljarmötet, COP16 i Cala i Colombia. Var befinner sig Sverige inför det och vilka policyprocesser pågår kring implementering av ramverket? Och var kommer forskningen in i det hela? Vi ställde några frågor till tjänstemä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/spaningar-infor-cop16-i-colombia - 2025-11-16

I den colombianska regnskogen breder boskapsskötseln ut sig och leder till skogsbränder och avskogning. Det hotar både miljö, klimat och urbefolkning i Amazonas. Effektivare användning av befintlig betesmark och alternativa försörjningsmöjligheter är några faktorer som krävs för att regnskogen ska skyddas, visar en ny avhandling av Jesica López. Den colombianska regnskogen är en del av Amazonas oc

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-avhandling-lyfter-fram-hallbara-losningar-att-skydda-amazonas-regnskog - 2025-11-16

Vätgas förväntas spela en viktig roll i övergången till ett klimatneutralt samhälle. Även om vätgas inte är en växthusgas med direkt inverkan på klimatet, så finns det stora kunskapsluckor kring dess indirekta miljö- och klimatpåverkan. Det Horizon Europe-finansierade forskningsprojektet HYway syftar till att fylla igen dessa kunskapsluckor. Vi har pratat med David Wårlind från Lunds universitet s

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nytt-projekt-fyller-kunskapsluckor-om-vatgasutslappens-inverkan-pa-klimatet - 2025-11-16

Det behövs långsiktigt effektiva metoder för att hejda kusterosionens negativa effekter. Inom projektet LIFE Coast Adapt har forskare från Lunds universitet tillsammans med tjänstepersoner från Region Skåne och flera skånska kustkommuner testat olika naturbaserade metoder för att bidra till en praxis på området. Nu har projektet nått sitt slut och det finns lovande resultat. I projektet LIFE Coast

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/samverkan-ledde-fram-till-metoder-som-kan-skydda-vara-strandmiljoer-fran-kusterosion - 2025-11-16

CEC utlyser delfinansiering av upp till tre (3) doktorandprojekt, där doktoranden antas till forskarutbildning i miljövetenskap. OBS att det endast är forskare som har möjlighet ansöka om projektmedel, inte studenter. Sista ansökningsdag är den 15 december 2024. För mer information, se CEC:s engelska webbplats.Funding for doctoral student projects in Environmental Science | Centre for Environmenta

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/utlysning-om-projektmedel-doktorandtjanster-i-miljovetenskap-0 - 2025-11-16

För att skapa en funktionell stadsmiljö för människa, miljö och biologisk mångfald behöver städer göra noggranna övervägningar. Att förtäta städer kan vara positivt för exempelvis minskad biltrafik och bättre service till fler människor. Samtidigt kan det ske på bekostnad av grönytor och människors hälsa. Johanna Alkan Olsson är lektor vid CEC och har under lång tid forskat på dessa dilemman. Idag

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-utmaningar-och-tips-att-skapa-en-funktionell-stadsmiljo-vid-fortatning - 2025-11-16

För femton år sedan började de första doktoranderna sin forskarutbildning vid CEC. Sedan dess har det blivit 240 doktorander från CEC och forskarskolan ClimBEco, som CEC är värd för. I veckan samlades ett 60-tal av dem för ett gemensamt alumnfirande med nätverkande, workshoppar och föreläsningar i AF-borgen i Lund. Alumnerna från CEC och ClimBEco återfinns inom vitt skilda fält i dag, vissa har fo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/alumner-fran-cec-och-climbeco-samlas-firande-och-natverkande - 2025-11-16

Vi befinner oss i en omvälvande tid med klimatförändringar, pandemi och krig i vår närhet. Hur upplever och bedömer vi som individer de nya risker och osäkerheter vi ställs inför? På seminariet ”Risk på svenska” den 20 juni berättade forskare om hur risk påverkar vårt beslutsfattande och hur man kan hantera risker som privatperson, företag och samhället i stort. Society for Risk Analysis (SRA) är

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/risk-och-osakerhet-i-dagens-varld-hur-paverkar-de-vara-beslut - 2025-11-16